Happy Valentine!
Valentines day.
Man undgår inte Valentindagen i Irland. Överallt påminns man av buskapet - du har väl köpt Valentinblommor?, Du har väl köpt Valentinpresenter till barnen, din käresta?
På Tesco (ungefär Malmborgs), står speciella bäranordningar för flaskor uppställda utefter vin och sprithyllorna, typ att man kan bära 6 flaskor bekvämt i dom, hem till Valentinfirandet. På jobbet får man godis - speciellt utkört till arbetsplatserna av en dam från kantinan - jag som försöker undvara socker kan inte ta för mig av godsakerna riktigt. En lång tid på GI-diet gör att man snabbt mår illa av en plötslig sockerchock.
Alla har inte riktigt lika bråttom med att ordna saker och ting. Ibland tvingas man gå förbi någon som bara ligger utslagen på trottoaren, som här på väg hem. Jag bor tre kvarter längre fram. Skyndar mig lite eftersom det börjar kallna på. Solvärmen är borta. Undrar hur det känns att vakna senare i den där hårda kalla rabatten? Hungrig - törstig och kall?
Det är svårt att bara gå förbi, men vad kan jag göra?
Om man skulle ta det på 100% allvar skulle man stanna och väcka killen och ta med honom hem, laga mat till honom och se till att han kom i säng ordentligt. Tvätta hans kläder och ge honom ett varmt bad. Vi skulle sitta tillsammans och prata ienom hans situation och vad som är nödvändigt att göra.
Nu tar man inte det här på allvar. Det skulle inte gå bara, hur skulle jag klara mina egna åtaganden, jobb familj barn - om jag gjorde en verklig insats för en medmänniska? Man går förbi, man kanske bara tittar åt ett annat håll.
På andra sidan Lee träffar jag John sittande på sin vanliga bänk. Han har suttit där varje kväll sen jag kom hit, och antagligen långt innan också. Som vanligt har han en Guíness i handen, och vill prata. Vi brukar alltid prata en stund, han berättar att igår kväll blev han tvungen att fly in på bakgatorna eftersom ett gäng kom längs gatan och rånade alla som kom i deras väg. Han tittar på mig och säger - Du ska passa dig om du kommer i dom här trakterna sent om kvällen. Får jag en euro, så får du ta en bild? Jovisst han får en euro för en bild. Happy Valentine!
John sitter alltid på bänken med en Guinnes i handen, med utsikt över Lee och upp emot Grand parade.
Man undgår inte Valentindagen i Irland. Överallt påminns man av buskapet - du har väl köpt Valentinblommor?, Du har väl köpt Valentinpresenter till barnen, din käresta?
På Tesco (ungefär Malmborgs), står speciella bäranordningar för flaskor uppställda utefter vin och sprithyllorna, typ att man kan bära 6 flaskor bekvämt i dom, hem till Valentinfirandet. På jobbet får man godis - speciellt utkört till arbetsplatserna av en dam från kantinan - jag som försöker undvara socker kan inte ta för mig av godsakerna riktigt. En lång tid på GI-diet gör att man snabbt mår illa av en plötslig sockerchock.
Alla har inte riktigt lika bråttom med att ordna saker och ting. Ibland tvingas man gå förbi någon som bara ligger utslagen på trottoaren, som här på väg hem. Jag bor tre kvarter längre fram. Skyndar mig lite eftersom det börjar kallna på. Solvärmen är borta. Undrar hur det känns att vakna senare i den där hårda kalla rabatten? Hungrig - törstig och kall?
Det är svårt att bara gå förbi, men vad kan jag göra?
Om man skulle ta det på 100% allvar skulle man stanna och väcka killen och ta med honom hem, laga mat till honom och se till att han kom i säng ordentligt. Tvätta hans kläder och ge honom ett varmt bad. Vi skulle sitta tillsammans och prata ienom hans situation och vad som är nödvändigt att göra.
Nu tar man inte det här på allvar. Det skulle inte gå bara, hur skulle jag klara mina egna åtaganden, jobb familj barn - om jag gjorde en verklig insats för en medmänniska? Man går förbi, man kanske bara tittar åt ett annat håll.
På andra sidan Lee träffar jag John sittande på sin vanliga bänk. Han har suttit där varje kväll sen jag kom hit, och antagligen långt innan också. Som vanligt har han en Guíness i handen, och vill prata. Vi brukar alltid prata en stund, han berättar att igår kväll blev han tvungen att fly in på bakgatorna eftersom ett gäng kom längs gatan och rånade alla som kom i deras väg. Han tittar på mig och säger - Du ska passa dig om du kommer i dom här trakterna sent om kvällen. Får jag en euro, så får du ta en bild? Jovisst han får en euro för en bild. Happy Valentine!
John sitter alltid på bänken med en Guinnes i handen, med utsikt över Lee och upp emot Grand parade.
Kommentarer
Trackback
