Jazzfestival i Enschede - min gamla hemstad...
Det känns som att komma hem
Det kändes som att komma hem faktiskt, när jag kom tillbaka till Enschede efter drygt ett år i Irland. Gatorna - den omisskännliga doften av Östersjögas som brinner i gasspisarna - doften av grillad kyckling, de röda cykelbanorna, teglet i hus och gator, de grälla färgerna - allting kändes hemvant. Jag vet precis vart jag ska gå, jag känner till och med igen ett par mäniskor jag möter på gatan på min väg ner mot Muziekcenter, där jag ska träffa John.
När jag stiger av tåget efter 2 timmar från Schiphol - kommer den dallrande värmen mot mig - det är säkert 25 grader varmt. Jag kommer med jacka och ulltröja, som jag får stanna till på stationstorget och strippa av mig och försöka pula ner i min fullproppade axelväska, redan full av laptop och 5 dagars ombyte, och kameror.
En kille kommer fram och frågar nåt - han är en av dom unga som skatar på stationstorget - men jag förstår inte rktigt vad han säger. Holländska är ett problem för mig. Jag svarar på engelska - "I just got off the train - do you understand english? Han svarar att han förstår lite, han är kanske i tolv -tretton-årsåldern.
Stannar till vid det nya operabygget, det ska invigas i höst. Enschede har ett väldigt rikt musikliv. Dels konservatoriet, där man kan utbilda sig till operasångare, pianist, dirigent, rock&roll sångare eller jazzsångare med mera, och dels det nya musikcentret med bland annat en helt ny operascen som håller på att byggas.
Jag hade förmånen att vara medlem både i en kammarkör och en musikalgrupp under min tid i Enschede. Det var otroligt inspirerande att delta i konserter och olika framträdanden med dessa körer, och jag fick dessutom vänner för livet bland dom här människorna.
Det var sommar utanför mitt sovrumsfönster
Jazzfestival
Det pågår eller ska börja en jazzfestival i stan, just den här helgen. John, och hans familj som jag kommer för att träffa, är Europas ende professor i Hammondorgel.
Han leder dessutom sånglektioner och har en klass begåvade sångare/sångerskor som är på sluttampen av utbildningen, dom sjunger en jazzig bossanova som jag personligen gillar väldigt mycket. Grymt svängig och medryckande, jag kan inte låta bli att svänga lite på min gamla stela lekamen när jag är med och lyssnar på en lektion som John håller med en grupp musiker och två sångerskor. Dom repeterar var sitt nummer som ska vara med i jazzfestivalen om ett par dagar.
John and friend
John är glad att han kan vara med och lyssna på orkestrarna och solisterna - oftast sitter han ju själv på scenen - vi får en helkväll John och jag på stan och kan bara gå runt och lyssna på de olika scenerna.
Vi cyklar in till stan eftersom vi inte räknar med att vara speciellt nyktra senare om natten när vi cyklar tillbaka.
Tjejen i svarta byxor och vit t-shirt är en av Johns sångelever,
hon sjöng bossanova helt fantastiskt tidigare.
Det kändes som att komma hem faktiskt, när jag kom tillbaka till Enschede efter drygt ett år i Irland. Gatorna - den omisskännliga doften av Östersjögas som brinner i gasspisarna - doften av grillad kyckling, de röda cykelbanorna, teglet i hus och gator, de grälla färgerna - allting kändes hemvant. Jag vet precis vart jag ska gå, jag känner till och med igen ett par mäniskor jag möter på gatan på min väg ner mot Muziekcenter, där jag ska träffa John.
När jag stiger av tåget efter 2 timmar från Schiphol - kommer den dallrande värmen mot mig - det är säkert 25 grader varmt. Jag kommer med jacka och ulltröja, som jag får stanna till på stationstorget och strippa av mig och försöka pula ner i min fullproppade axelväska, redan full av laptop och 5 dagars ombyte, och kameror.
En kille kommer fram och frågar nåt - han är en av dom unga som skatar på stationstorget - men jag förstår inte rktigt vad han säger. Holländska är ett problem för mig. Jag svarar på engelska - "I just got off the train - do you understand english? Han svarar att han förstår lite, han är kanske i tolv -tretton-årsåldern.
Stannar till vid det nya operabygget, det ska invigas i höst. Enschede har ett väldigt rikt musikliv. Dels konservatoriet, där man kan utbilda sig till operasångare, pianist, dirigent, rock&roll sångare eller jazzsångare med mera, och dels det nya musikcentret med bland annat en helt ny operascen som håller på att byggas.
Jag hade förmånen att vara medlem både i en kammarkör och en musikalgrupp under min tid i Enschede. Det var otroligt inspirerande att delta i konserter och olika framträdanden med dessa körer, och jag fick dessutom vänner för livet bland dom här människorna.
Det var sommar utanför mitt sovrumsfönster
Jazzfestival
Det pågår eller ska börja en jazzfestival i stan, just den här helgen. John, och hans familj som jag kommer för att träffa, är Europas ende professor i Hammondorgel.
Han leder dessutom sånglektioner och har en klass begåvade sångare/sångerskor som är på sluttampen av utbildningen, dom sjunger en jazzig bossanova som jag personligen gillar väldigt mycket. Grymt svängig och medryckande, jag kan inte låta bli att svänga lite på min gamla stela lekamen när jag är med och lyssnar på en lektion som John håller med en grupp musiker och två sångerskor. Dom repeterar var sitt nummer som ska vara med i jazzfestivalen om ett par dagar.
John and friend
John är glad att han kan vara med och lyssna på orkestrarna och solisterna - oftast sitter han ju själv på scenen - vi får en helkväll John och jag på stan och kan bara gå runt och lyssna på de olika scenerna.
Vi cyklar in till stan eftersom vi inte räknar med att vara speciellt nyktra senare om natten när vi cyklar tillbaka.
Tjejen i svarta byxor och vit t-shirt är en av Johns sångelever,
hon sjöng bossanova helt fantastiskt tidigare.
